Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur kommer det sig att man kan byta en papperslapp mot en vara eller en tjänst? Själva sedeln kostar ju ändå bara några cent att tillverka.

2. Förtroende är värdefullt

Hur kan en papperslapp vara värd så mycket? Det är helt enkelt en fråga om förtroende. Om din bästa kompis lånar tio euro av dig så vet du att du får tillbaka pengarna. Med en stabil valuta som euron kan du också vara säker på att alltid kunna köpa varor och tjänster för det värde som är tryckt på sedeln. Men om dina pengar förlorar mycket i värde tappar du förtroendet för dem. Pengar har ett värde för att folk litar på dem.

3. Det är mer praktiskt att använda
pengar än att byta saker

Låt oss låtsas att det inte fi nns några pengar över huvud taget. Då måste man köpa och sälja genom att driva byteshandel.

Om en bagare ville få håret klippt i utbyte mot fem brödlimpor så måste han först hitta en frisör som går med på det. Och om frisören sedan ville ha ett par skor så måste han hitta en ägare till en skoaff är som vill byta till sig bröd mot skor.

Vi skulle alla behöva hitta någon som ville ha vad vi kunde erbjuda och som i sin tur kunde erbjuda oss vad vi ville ha. Och även om vi hittade en sådan person skulle vi fortfarande behöva bestämma ”växelkursen” för bröd mot hårklippning, hårklippning mot skor osv.

Pengar gör livet lättare på tre sätt. För det första är det ett bytesmedel, man behöver inte matcha ihop behov eller efterfrågan som i en bytesekonomi. För det andra är pengar en räkneenhet, priser anges bara i valutaenheter och inte i form av varor eller tjänster. Och slutligen är pengar ett sätt att ”lagra värde”, man kan spara dem för att köpa något i framtiden.

4. Prisstabilitet och dina pengars värde

Prisstabilitet betyder att dina pengar behåller sitt värde en längre tid. Det är viktigt om du t. ex. vill spara pengar för att köpa något senare. Tänk hur du skulle känna dig om du hade sparat 10 euro för att köpa två cd-singlar och så kostar de 12 euro när du kommer till aff ären. Sedan när du kommer tillbaka med 12 euro har priset gått upp till 14 euro. Som tur är går priserna i allmänhet inte upp så snabbt (se tabellerna över inflation på s. 14 och 15).

5. Hur man mäter prisändringar

Konsumentprisindex, som är ett mått vi använder för att mäta prisstabilitet, sammanställs en gång i månaden och då använder man något som kallas för en ”varukorg”. Den korgen innehåller många varor som används i ett vanligt hushåll. Det sammanlagda priset för en sådan varukorg kan ses som ett mått på den allmänna prisnivån och kontrolleras då och då för att se hur mycket priserna går upp (eller i sällsynta fall går ner).

6. Inflation, deflation och prisstabilitet

Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån. Förenklat kan man säga att det råder inflation om det fi nns för mycket pengar och för få varor. Priserna kan stiga av olika anledningar. Tänk dig att det bara fi nns en cd kvar i skivaff ären och du och alla dina kompisar vill köpa den. Aff ärsinnehavaren kommer antagligen att höja priset på cd-skivan eftersom han vet att efterfrågan är hög och att han kan få mer pengar för den.

På samma sätt kan en vara bli dyrare om det kostar mer att tillverka den. Om till exempel energipriserna går upp så blir kostnaderna för att tillverka cd-skivan högre och tillverkaren höjer sitt pris för att inte gå med förlust. Av samma anledning kommer aff ärsinnehavaren att försöka föra prisökningen vidare till dig.

I båda exemplen har dina tio euro förlorat i värde eller i ”köpkraft” eftersom de inte räcker för att köpa två cd-singlar. Men vi kan bara prata om inflation om det händer med det sammanlagda priset på alla varorna i varukorgen, inte bara enskilda priser.

Deflation är motsatsen till inflation eller en situation där den allmänna prisnivån sjunker under en tid. Det kan vara resultatet av låg efterfrågan på varor och tjänster som gör att företagen måste sälja sina produkter billigare.

Priser anses vara stabila om de i genomsnitt varken ökar (som under perioder med inflation) eller minskar (som under perioder med deflation) under en längre tid. Om man till exempel för 50 euro kan köpa ungefär samma varukorg nu som för ett eller två år sedan kan man säga att den allmänna prisnivån är stabil.

7. Prisstabilitet är bra för ekonomisk tillväxt och sysselsättning…

7.1. … eftersom det är enkelt att jämföra priser

Stabila priser gör det enklare att jämföra priser och därmed bestämma vilka varor eller tjänster man köper.

När priserna är stabila kan man enkelt se om priset på de häftigaste jeansen har ökat jämfört med de nyaste gympadojorna. Tack vare det kan du som konsument ta bättre beslut om vad du ska köpa för dina pengar. På samma sätt kan företagen ta genomtänkta investeringsbeslut. Resurserna kan då fördelas så att de används så eff ektivt som möjligt och det leder till att den totala produktionen kan öka.

Vid inflation (eller deflation) ändras priserna både mycket och ofta och på ett oberäkneligt sätt. Därför är det svårt att veta om prisändringen på en vara gör den billigare eller dyrare i förhållande till andra varor. Alltså kan företag och konsumenter felbedöma prisändringen och göra misstag när de fattar beslut om inköp. Det leder till att resurserna används på ett sätt som inte är produktivt.

7.2. … eftersom kostnaderna för att låna pengar minskar

När priserna är stabila är sparare och långivare beredda att acceptera lägre räntor på sitt sparkapital eftersom de väntar sig att värdet på deras pengar är detsamma över längre perioder. Annars skulle de kräva något slag av försäkring mot osäkerheten om pengarnas framtida värde och begära en högre ränta när de sätter in pengarna på banken eller lånar ut dem.

Alltså kan låntagare dra fördel av låga räntor. Det betyder att kostnaderna blir lägre för företag som vill låna till modernare maskiner och för människor som vill låna till en bil eller ett hus. Om man uppmuntrar företag att investera på det här sättet ökar deras konkurrenskraft och nya jobb skapas. Det är en annan anledning till att stabila priser är så viktiga för ekonomisk tillväxt och sysselsättning.

8. Prisstabilitetens sociala betydelse

Prisstabilitet är också viktig för social stabilitet. Vid inflation kan priserna ändras på ett oberäkneligt sätt och det kan orsaka stora förluster. Inflationen kan till exempel minska värdet på ditt sparande. Oftast är det de svagaste i samhället som lider mest av inflationen eftersom de har små möjligheter att skydda sig. Historiskt sett har hög inflation (eller deflation) ofta skapat social oro.

9. Eurosystemet – prisstabilitetens väktare

Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna i euroområdet bildar tillsammans Eurosystemet som är euroområdets centralbankssystem (se kartan). Huvudmålet för Eurosystemet är att hålla priserna stabila i hela euroområdet. ECB:s penningpolitik har som mål att den årliga inflationen i euroområdet ska hållas på en mycket låg nivå, dvs. lägre än, men nära, 2 % på medellång sikt. Med andra ord ska dina två cd-singlar kosta i stort sett lika mycket i framtiden som de gör nu (se tabellerna över inflationen på s. 14 och 15).

Ordlista

Byteshandel: när man byter varor och tjänster utan att använda pengar. Det är bara möjligt när båda har något den andra gärna vill ha.

Deflation: en nedgång i den allmänna prisnivån, t. ex. i konsumentprisindexet.

Euroområdet: alla EU-stater som har antagit euron som gemensam valuta.

Europeiska centralbanken (ECB): upprättades den 1 juni 1998 och fi nns i Frankfurt am Main (Tyskland). ECB är kärnan i Eurosystemet.

Europeiska centralbankssystemet (ECBS): består av ECB och de nationella centralbankerna i alla EU:s medlemsstater, vare sig de har antagit euron eller inte.

Eurosystemet: består av ECB och de nationella centralbankerna i de medlemsstater som redan har antagit euron.

Inflation: en ökning i den allmänna prisnivån, t. ex. i konsumentprisindexet.

Konsumentprisindex: sammanställs en gång i månaden med vad som kallas en ”varukorg”. För euroområdet används det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP). Alla länder använder samma statistikmetod.

Prisstabilitet: att upprätthålla prisstabiliteten är den viktigaste uppgiften för Eurosystemet. ECB-rådets, det högsta beslutande organet på ECB, defi nition på prisstabilitet är att den årliga ökningen i HIKP är under 2 % för euroområdet. ECB-rådet strävar även efter att inflationen per år skall ligga under men nära 2 % på medellång sikt.

Ränta: den andel extra pengar, mätt i procent, som du får om du lånar ut dina pengar till någon (eller sätter in dem på banken) eller omvänt som du måste betala om du lånar pengar.

Tabeller över inflation

1. Inflationens eff ekter på priset på dina två cd-singlar som i dag kostar tio euro (efter n antal år)

Årlig
inflation: 1% 2% 5% 10% 30%

Stabila priser Ökad inflation

1 år senare 10,10 10,20 10,50 11,00 13,00

2 år senare 10,20 10,40 11,03 12,10 16,90

3 år senare 10,30 10,61 11,58 13,31 21,97

4 år senare 10,41 10,82 12,16 14,64 28,56

5 år senare 10,51 11,04 12,76 16,11 37,13

6 år senare 10,62 11,26 13,40 17,72 48,27

7 år senare 10,72 11,49 14,07 19,49 62,75

8 år senare 10,83 11,72 14,77 21,44 81,57

9 år senare 10,94 11,95 15,51 23,58 106,04

10 år senare 11,05 12,19 16,29 25,94 137,86

2. Inflationens eff ekter på pengarnas köpkraft ((basår = 100,
efter n antal år vid en given inflation, angivet i procent)

Årlig
inflation: 1 % 2 % 5 % 10 % 30 %

Stabila priser Ökad inflation

1 år senare 99,0 98,0 95,2 90,9 76,9

2 år senare 98,0 96,1 90,7 82,6 59,2

3 år senare 97,1 94,2 86,4 75,1 45,5

4 år senare 96,1 92,4 82,3 68,3 35,0

5 år senare 95,1 90,6 78,4 62,1 26,9

6 år senare 94,2 88,8 74,6 56,4 20,7

7 år senare 93,3 87,1 71,1 51,3 15,9

8 år senare 92,3 85,3 67,7 46,7 12,3

9 år senare 91,4 83,7 64,5 42,4 9,4

10 år senare 90,5 82,0 61,4 38,6 7,3